Thursday, January 24, 2008

Kd mellan Schylla och Charybdis

Allt jag vill säga om religioners inblandning i politiken säger Johan Persson på bloggen These Exiled Years så mycket bättre.

Men jag kan ju i alla fall utvecka resonemanget lite. Som Johan påpekar är det ytterst märkligt att det är företrädare för de stora religionerna som kallas in så fort något etiskt ska diskuteras. Inte etikforskare från universiteten, som ägnar sig åt att med en vetenskaplig utgångspunkt diskutera vad som kan betraktas som etiskt och på vad grund man kan bygga en sådan åsikt, utan folk som är övertygade om att att alla svar på vad som är etiskt redan har satts en gång för alla av någon sorts eterisk varelse som ser allt, hör allt och vet allt men vars existens ingen kan bevisa.

I det ljuset bör man också betrakta Kd:s envisa motstånd mot en så självklar sak som att alla medborgare ska kunna ingå äktenskap. Egentligen är det ju inget att bråka om: äktenskapet är inte en kyrklig tillställning i grund och botten, utan en världslig som har med ekonomi och arvsrätt att göra, och därmed har religion absolut inget med saken att skaffa. Men för många religiösa är samkönade äktenskap en omöjlig tanke helt enkelt därför att de tillhör en heteronormativ religion och vill att samhället ska styras efter deras tro. Kd:s motstånd är rimligen avsett som ett sätt att tilltala kärnväljarna i pingströrelsen. Men samtidigt vill ju Kd inte framstå som ett obotligt konservativt frimicklarparti, och då duger liksom inte argumentet att Gud inte gillar bögar, utan istället tar man till absurditeter som att hänvisa till "tradition" (enligt modellen "stenyxor dög åt mina förfäder och de duger åt mej också") och att jämföra homosexualitet med pedofili och incest.

Sammanfattningsvis ger partiets uppförande en bild av att Göran Hägglund & Co. försöker navigera mellan Schylla och Charybdis - ni vet, monstret och vattenvirveln som gjorde livet surt för Odysseus när han försökte ta sej igenom ett smalt sund. Antingen är Kd ett sekulärt parti (och sviker därmed sina traditionella väljare) eller ett fundamentalistparti i stil med USA:s evangelisk-kristna höger (med risk att tappa sina nytillkomna väljare). Som det nu ser ut sitter Göran Hägglund på gärsgårn - förändrar partiets framtoning och politik i stort men är benhårt konservativ i detaljfrågor som den här. Jag är nu ingen Kd-expert, men för mina ögon ser detta ut som åtminstone en del av orsaken till de dåliga opinionssiffrorna.

No comments: