Wednesday, April 30, 2008

Om ungdomsfyllor, grand och bjälkar

Det har skrivits åtskilligt om ungdomsfyllorna på sistone. I artikel efter artikel varnar tidningarna för ungdomars drickande. Och jag kan inte annat än hålla med. Det är hemskt. Jag hör stadens ungdomar utanför mitt fönster i skrivande stund och jag beklagar dem, för genom att döva sina sinnen med alkohol går de i bästa fall miste om vad som annars kunde ha varit en riktigt trevlig kväll, och i sämsta fall blir de misshandlade, våldtagna eller rentav mister livet i alkoholrelaterade olyckor.

MEN, och detta är ett stort men, ungdomar är inte ett eget folk eller en särskild sorts människor. De (vi kanske jag ska säga) är liksom alla andra produkter av det samhälle de har uppfostrats i, och i Sverige idag är supandet mer accepterat än det varit på mycket, mycket länge. Det handlar om grupptryck - man är "tråkig" om man inte super, inte kamratlig om man inte vill göra som alla andra. Det handlar också om snöd vinning, som alltid - alkoholreklamen är tillbaka i våra medier, och tidningarna sprider bilden av att det är helt naturligt att dricka alkohol, ja, faktiskt något man nästan måste göra, för att vara vuxen, för att vara normal. Och det handlar om idioti: om vuxna som köper ut åt sina barn, med det osannolikt korkade argumentet att de vill "veta vad barnen dricker"! Det enda de med säkerhet kan säga är att de vet på ett ungefär vad barnen minst kommer att dricka!

Jag beundrar - och jag lider med - de unga som tagit beslutet att avstå från alkoholen. De som har sett tillräckligt många kompisar ligga utslagna på trottoaren för att våga utsätta sej för omvärldens - och vuxenvärldens - oförstående och hån, för att själva slippa ifrån den självförvållade förnedring som är vad alkoholen ger. Jag beundrar dem, och jag vill stötta dem på alla sätt jag kan. Och det bästa sätt jag kan komma på är att säga detta högt, som en uppmuntran, och att förhoppningsvis - inte minst i min kommande roll som gymnasielärare - kunna verka som en nykter förebild för mina elever.

För till syvende og sidst är ungas drickande inte ett isolerat fenomen. Unga gör som vuxna gör, för de vill vara (och ser sej som) vuxna. Och alkoholkonsumtionen bland vuxna i Sverige idag är uppe i nivåer vi inte sett sedan artonhundratalet. Det är den enkla ekvationen bakom det ökade ungdomsfylleriet - vuxenfylleriet ökar också. Vill du inte att dina barn ska dricka - drick inte själv. Det - och en ökning av antalet alkoholfria vuxna förebilder - är vad som behövs för att bekämpa ungas drickande. Vi kan inte inrikta oss på det, för då ser vi bara grandet i de ungas öga och inte bjälken i våra egna (för att stila lite). Problemet är den ökade alkoholkonsumtionen i hela samhället, inte bara bland ungdomar.

Wednesday, April 23, 2008

Happy St George's day! Grattis Will! och glad Världsbokdag!

Att det är Englands nationaldag idag har kanske inte så många märkt. Det märks knappast i England heller, minns jag från när jag var där för två år sedan och bara noterade några tämligen berusade morrisdansare utanför pubarna. Men England är väl värt ett litet hurra - dess olika regeringar har begått hemska brott, men England är till syvende og sidst ett vänligt litet land där folk med bjällror på fötterna dansar löjliga folkdanser, och vem kan på allvar tycka illa om en sådan nation?

Dessutom är det idag William Shakespeares förmodade födelsedag (vi vet bara säkert att han döptes den 25 april 1564) och därtill hans dödsdag, ty han dog verkligen den 23/4 1616, liksom f.ö. också Spaniens store författare, Miguel de Cervantez.* Av den anledningen är det också Världsbokdagen idag! Jag ska fira det med att köpa en bok (över Internet, för bokhandlarna hade stängt innan jag kom på det). Shakespeare får då och då stå ut med att några konspirationsteoretiker påstår att han inte har skrivit sina egna verk - eftersom de inte kan tänka sej att en handskmakares son kan skriva något så storartat. Men det är inget att bry sej om. Storheten hos Wills verk kommer alltid att leva, konspirationsteorier eller inte!

Grattis på 444-årsdagen, Will! Och glad Världsbokdag och happy St. George's day på er alla därute!

*Om än Cervantez och Shakespeare inte dog samma dag. Spanien hade övergått till den gregorianska kalendern medan England höll fast vid den julianska, så datumet inföll inte samtidigt i båda länderna.

Thursday, April 3, 2008

Konsten att argumentera utan argument

Det är i viss mån komiskt att se regeringen och dess trogna försöka rädda ansiktet när i princip hela stjärnhimlen av svenska historiker och andra akademiker protesterar mot att historia används som ideologiskt vapen. Deras lösning blir påstå att drygt 340 professorer, doktorer, docenter, professores emeriti, lektorer och licenciater är "vänster" och alltså inte värda att lyssna på, ett argument som är lika osakligt som det är osant. Det är inte som debattörer utan som professionella som undertecknarna talar. Torsdagens ledare i Smålandstidningen var beklagligtvis inget undantag.

Till att börja med är det alltså inga "vänsterdebattörer" som undertecknat Historieuppropet, som ledaren påstår, utan personer av olika politiskt färg. Det står i uppropet, om ledarskribenten hade tagit sej tid att läsa det. Vidare påstår skribenten att kritiken beror på att det är just kommunismen som ska granskas, och att det inte hördes "ett pip om några principiella hinder" när Forum gjorde detsamma om nazismen. Det är också fel. Samma oro för politisk detaljstyrning av skolundervisningen hördes 1997, när Levande historia startades, och inte bara från "vänsterdebattörer" och historiker av facket, utan även från ledarskribentens kolleger på DN och SvD.

Sedan kommer ledarskribenten med sitt enda rimliga argument, nämligen att det enda logiska vore att kräva att FLH borde läggas ned, och påstår att "vänstern" inte kräver detta eftersom det var en socialdemokratisk regering som tillsatte myndigheten. Här måste det först klargöras att Vänsterpartiet har krävt FLH:s nedläggning från första stund, och att det var Socialdemokraterna och den förenade borgerligheten som instiftade myndigheten. Men det hör inte hit, eftersom de drygt 340 undertecknarna av Historieuppropet inte är politiska debattörer utan forskare som inte vill se sin profession utnyttjas politiskt. Argumentet framstår i det ljuset mest som ett desperat försök för ledarskribenten att slippa stå på samma sida som "vänstern", trots att han delar dess åsikt i sakfrågan.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ledaren tycks hoprafsad av en ledarskribent som inte tagit sej tid att kontrollera fakta eller ens läsa Historieuppropet, utan bara ylar med vargarna när det ges tillfälle att spy ut sitt hat mot "vänstern" - till och med när "vänstern" inte är inblandad!

PS Jag kan tyvärr inte länka till ledaren i fråga, eftersom SmT inte har någon nätupplaga.

Och så ett par länkar: DN, Aftonbladet.