Friday, May 23, 2008

Idrotten fostrar!

Jajjemen! Till exempel är den en säker väg in i tunga alkoholvanor och en grabbig laganda, som på sin höjd betraktar kvinnliga sportutövare som ett pittoreskt inslag, och i sämsta fall som sexobjekt. Hur ska man annars förklara att ledningen för en fotbollsklubb stöttar ledare som sexuellt trakasserat en 17-årig spelare, medan spelaren själv uppmanas byta klubb om hon inte klarar av att träna med förövarna?

Idrottsrörelsen är förstås medveten om problemen. Tjejer och homosexuella diskrimineras i idrottsföreningarna. Flick- och damlagen får sällan de bästa träningstiderna, som istället reserveras åt de "viktiga" herrlagen. Kränkande och diskriminerande ord och uttryck är vanligt förekommande (liksom homofobiska och rasistiska) och den tjej som klagar möts effektivt med ett "jaja, lilla gumman, överreagerar du inte lite nu?" eller klassikern "det är ju bara på skoj, förstår du väl".
Det var inte mer än i förrgår jag hörde på tv att rörelsen tänker ta i med hårdhandskarna nu. Ju förr dess hellre! Vad gäller idrottsrörelsen, och då i synnerhet lagidrotterna, tycks jämställdhetsarbetet ligga långt efter de andra folkrörelserna. (Ja, frikyrkorörelsen oräknad förstås. Den har ju så att säga misogynismen inbyggd i sin ideologi.)

Slutligen: ja, tränarna var fulla. Men det är fanimej ingen ursäkt. Det gör bara saken ännu värre. Den som medvetet berusar sej måste vara medveten om att en av alkoholens mer triviala effekter är att sätta alla mentala spärrar ur spel. Och brukar inte idrottsrörelsens företrädare hävda att idrott leder till sunda vanor, och att mer organiserad idrott är ett sätt att angripa ungdomsfylleriet? I det här fallet hade klubben till och med en nolltoleranspolicy mot alkohol och andra droger - men hur mycket är en sådan värd när grabbkollektivet känner sej utmanat? Mindre än vad en kinesisk barnarbetare får för att sy en fotboll.
_____________________________________
PS: Läs även Hanna Löfqvist på samma tema och notera gärna hur den första anonyma kommentaren till hennes inlägg automatiskt går in i försvarsställning 1: "Det finns schyssta män, alltså finns det inga könsmaktsstrukturer och feminister är irrationella manshatare".

Monday, May 19, 2008

"They did the job they didn't have to do."

Först och främst: Helena Duroj säger som det är.

På samma tema kan (lite försenat) påminnas om att det häromdagen var minnesdagen för Europas befrielse undan nazismen. Det är viktigt att minnas vilka som räddade Europa undan nazister och fascister! Det var inte kapitalisterna, för de var för upptagna av att njuta av sina krigsprofiter och (i Tyskland) den obegränsade tillgången på gratis slavarbetare. Det var inte liberalerna, för även om en och annan av dem vågade höja rösten och protesterna, så är liberalismen ingenting om inte kapitalismens ekonomiska försvar, och det var följaktligen liberalerna som släppte fascismens vilddjur löst för att rädda sej från socialismen, i tron att de kunde rädda sej från Karybdis genom att släppa lös Skylla.
Det är alltid vanskligt att tänka "tänk om..." i historiska sammanhang, eller att med bestämdhet säga att om inte A hade hänt så hade B inte hänt heller, utan C. Men om inte storkapitalet och dess politiska förkämpar hade hjälpt fascisterna till makten, hade kanske inte miljoner måst dö i det krig som blev följden - vem vet?

I detta sammanhang dyker en enastående passage ur en bok av brittiske författaren Terry Pratchett upp i minnet.* I romanen Night Watch föreslår härskaren över staden Ankh-Morpork att man borde resa ett monument till minne över de som dog i en revolution för trettio år sedan, kanske med inskriptionen "They Did The Job They Had To Do". Kommendör Vimes i stadsvakten, som själv var med, reagerar med ett vredesutbrott:

"'No,' said Vimes, coming to a halt under a lamp by the crypt entrance. 'How dare you? How dare you? At this time! In this place! They did the job they didn't have to do, and they died doing it, and you can't give them anything. Do you understand? They fought for those who'd been abandoned, they fought for one another, and they were betrayed. Men like them always are. What good would a statue be? It'd just inspire new fools to believe they're going to be heroes. They wouldn't want that. Just let them be. For ever.'" (Terry Pratchett. Night Watch. London: Corgi, 2003.)

Så mycket bättre kan det inte sägas, och Vimes' ord kan appliceras på alla som dött i krig, revolutioner och katastrofer som i slutänden orsakats av andras maktlystnad och girighet. Inga monument kommer att ge dem livet tillbaka eller ersätta deras anhöriga.

*Fotnot för eventuella petimetrar: Passagen dök upp i minnet, men jag var tvungen att gå och slå upp den för att få det rätt. Jag har inte fotografiskt minne.

Thursday, May 15, 2008

Revolutionen försenad pga iaido

Varför är det så tyst på Tranås-Folket, undrar månne mina trogna läsare. Tja, dels har jag mycket på universitetet just nu, det är ju slutspurten innan jag får ut min lärarexamen. Dels är det en hel del annat på gång, betygssättning och sånt på de vikariat jag har vid sidan av. Det är inte så att partiarbetet och arbetet i Ung vänster har avstannat, tvärtom, men jag hinner helt enkelt inte med att uppdatera bloggen så ofta och utförligt som jag skulle vilja. Och sen är det ju det där med iaido också...

Iaido är konsten att dra och använda ett japanskt svärd, katana. Det är en bedömningssport där de tävlande utför sina kata - noggrant fastställda, förutbestämda tekniker mot en tänkt motståndare - med svärden inför tre domare som bedömer vem som vunnit. Jag började med det i höstas inom Linköpings Budoklubb, och tycker att det är vansinnigt roligt. Det handlar om precision, koncentration, inlevelse och så förstås om etikett, som i alla japanska kampsporter.

Så där är i alla fall en del av förklaringen till att revolutionen står en smula stilla i Tranås just nu. Men det blir nog bättring när sommaren börjar och arbetsbördan lättar något!

Istället för att försöka beskriva hur iaido går till ger jag er här tillfälle att kolla in en verklig mästare: Nagao Matasaburo, av Muso Shinden-skolan, som demonstrerar lite iaido på skyhög nivå. Se och njut!

Thursday, May 1, 2008

En glädjens dag!

Första maj, första maj...


...och återigen känner jag den där oerhörda känslan av lättnad som brukar infinna sej denna dag; känslan av att inte vara ensam utan att vara en del i en stor och brokig rörelse som på allvar vill förändra världen!

Även i år var det torgmöte i Tranås med Vänsterpartiet och Ung vänster. Vi delade ut förstamajtidningen, pratade med folk och Rebecca och jag sjöng och spelade lite liksom förra året. Jag passade också på att göra min officiella debut som säckpipespelare och framförde på min shuttle pipe* två skotska melodier med fredsanknytning: The Battle of the Somme och Bloody Fields of Flanders. (Klicka här för att höra The Dubliners framföra dessa låtar, med underbare Luke Kelly som sångare och enastående John Sheahan på fiol. Från albumet Revolution, 1973.)

Efter torgmötet for flera av oss Tranåsvänstrare till Jönköping där vi deltog i Vänsterpartiets, Ung vänsters och Socialistiska partiets gemensamma tåg. Jag räknade inte men jag gissar att vi var åtminstone ett par hundra personer. Jag fick, till min glädje och stolthet, vara fanbärare igen, och gick direkt bakom Huskvarna musikkår med Tranåsklubbens röda fana som fladdrade bra i den hårda vinden från sjön. På vägen mot Kulturhuset mötte vi SAC:s tåg och jag vinkade glatt (men fick inga vinkningar till svar, ohyfsat nog - kanske var de lite avis för att vi var fler än de...).

Väl på Kulturhuset underhölls vi av en trubadur och fick höra tal. Huvudtalare var en representant från IOGT-NTO som gav oss en kort överblick över alkoholpolitikens historia - och hur alkoholen ofta har varit ett vapen i händerna på de styrande klasserna. Han avslutade med ett citat av storkapitalisten John D. Rockefeller, som dock visar att åtminstone denne kapitalist hade insett en fundamental princip i alkoholpolitiken: för att bekämpa alkoholen i samhället måste vinstintresset bort, allt annat är slag i luften. Oerhört viktiga ord, omän från oväntat håll, och väl värda att minnas i dessa dagar då borgarna glatt säljer Vin&Sprit utan en tanke på hur det kommer att påverka alkoholens skadeverkningar. Efter honom talade Inga Jonasson från Vänsterpartiets landstingsgrupp och beskrev hur läget blivit sedan "alliansen" med moderaterna i spetsen tog över landstinget, och sist en representant från Socialistiska partiet.

Mycket roligt var det också att träffa andra Ungvänstrare, varav flera nya ansikten. Det är med glädje en gammal veteran (24 år varav 7 i förbundet) kan konstatera att återväxten i distriktet är god. Inte minst var den nya Jönköpingsklubben väl representerad.

Sammanfattningsvis var det en härlig Första maj, småregn och kyla till trots: en glädjens och samhörighetens dag, som det alltid är. Det är härligt att vara tillsammans och att känna att allt, precis allt, är möjligt!

(Bilden är hämtad från Ung vänster i Jönköpings län och visar demonstrationståget i Jönköping idag.)
__________________________
*en shuttle pipe är en slags skotsk säckpipa, mindre och tystare än "the Great Highlands Bagpipes". Den har alla bordunpipor inborrade i samma trästycke vilket gör den mycket behändig. Mitt exemplar har John Walsh byggt.